Me, Myself and I...

Den senaste veckan och dess dagar har mestadels bestått av jobb, jobb och åter jobb. Mmm jag vet, man får skylla sig själv om man tar på sig extraturer som jag faktiskt gjort men ibland är det så in i "bängen" svårt att säga nej. Mellan slit på das work har jag tvingat mig till ett par svettiga pass på gymmet inför denna veckas sluttester. Sluttesterna som avgör om jag är så pass "frisk" att jag numera klarar mig på egen hand vad gäller träning och skrivs ut från sjukgymastiken. Jag hoppas så inåt att så är fallet. Men helt ärligt är jag skeptisk och något hos mig säger att det inte kommer gå speciellt bra. Jag har en känsla av att det är dags att jag accepterar läget; att jag aldrig blir riktigt bra och ok. Hursom ska det testas o grejas på onsdag denna vecka så dagarna innan vilar jag mig i form. Den enda fysiska aktiviteten jag tar mig för får bli en och annan promenad och kanske, eventuellt en brottningsmatch med dammsugaren-vilket är välbehövligt.

Helgen kan sammanfattas med ett ord: Lyckad! Efter lagmöte (som egentligen inte gav speciellt mkt) i lördags eftermiddag svidade hela laget om och begav oss till Statt för middagsmys. När våra magar stod i en sisådär sjutton hörn hojade vi till en av tjejerna för lite partaj. Gott sällskap, gott dricka och mycket skratt och stoj resulterade i en grym lagfest. När klockan sen slog utgångsdags fortsatte vi ner på stan på våra hojar för att entra Harrys portar. Jag min lilla nöt hoppade upp på pakethållaren. Något jag ca tjugo minuter senare kom att ångra. Hursom verkar det hela ha roat många och det var länge sedan jag skrattade så gott. Jag tar den, jag bjuder på den, så kan det gå helt enkelt.

Slutsats? Nobody's perfect!

Höjdpunkt nummer tjugosju

Att vara tillsammans med goda vänner