Förresten...
...ville bara nämna att solen skiner idag! Oo vad jag blir glad...
Lindvallen 2009
Bilden nedan talar sitt tydliga språk - Lindvallen var helt fantastiskt, fabulöst och underbart. Tors-söndag med två av dessa fyra dagar strålande sol från en klarblå himmel, lägg då till gott sällskap och flera decimeter snö så kan det inte bli bättre.
Ingen av oss var egentligen innan denna resa någon skidåkarfantast eller för den delen speciellt erfaren när det kommer till att åka utför, det skulle vara brorsan då som far som skjuten ur en kanon nedför backarna. Vi andra tar oss, om än aningens knackigt nedför för ner kommer man ju alltid. Om det sen innebär en och annan graciös vurpa gör oss inget, det tar vi inget extra för och det bjuder vi mer än gärna på. Det är alltid härligt när man kan roa folk till skratt. Trots vurpor och ömmande rumpor och ben som följd kan jag lova en sak: några av oss är nu fast i skidvärldens fasta grepp. Vi vill tillbaka så fort det bara går, helst igår.
En härlig bild från toppen av Lindvallen
Kanske borde förtälja att vi (jag, mor, emmet) första dagen av vår vistelse lyckades åka vilse bland alla grön-blå-röd-svarta backar vilket resulterade i en inte alltför smärtfri långpromenad med pjäxor. Att sen behöva släpa på både stavar och skidor gjorde inte saken ett dugg mkt bättre. Detta till trots lyckades vi hålla humöret uppe och hittade tillbaka till slut. Vi är ju föör bra!
Slutsats: Härligt, underbart, roligt, givande, sammanhållning, längtan tillbaka, tokigheter, galna upptåg, graciösa vurpor, glädje...
På återskrivande
/C
Ingen av oss var egentligen innan denna resa någon skidåkarfantast eller för den delen speciellt erfaren när det kommer till att åka utför, det skulle vara brorsan då som far som skjuten ur en kanon nedför backarna. Vi andra tar oss, om än aningens knackigt nedför för ner kommer man ju alltid. Om det sen innebär en och annan graciös vurpa gör oss inget, det tar vi inget extra för och det bjuder vi mer än gärna på. Det är alltid härligt när man kan roa folk till skratt. Trots vurpor och ömmande rumpor och ben som följd kan jag lova en sak: några av oss är nu fast i skidvärldens fasta grepp. Vi vill tillbaka så fort det bara går, helst igår.
En härlig bild från toppen av Lindvallen
Kanske borde förtälja att vi (jag, mor, emmet) första dagen av vår vistelse lyckades åka vilse bland alla grön-blå-röd-svarta backar vilket resulterade i en inte alltför smärtfri långpromenad med pjäxor. Att sen behöva släpa på både stavar och skidor gjorde inte saken ett dugg mkt bättre. Detta till trots lyckades vi hålla humöret uppe och hittade tillbaka till slut. Vi är ju föör bra!
Slutsats: Härligt, underbart, roligt, givande, sammanhållning, längtan tillbaka, tokigheter, galna upptåg, graciösa vurpor, glädje...
På återskrivande
/C
Tänkvärt!
Livet kan ändras fort!
Hoppade alldeles nyligen in på en blogg hänvisad av en annan blogg. Fann dessa fina ord...
"Sluta aldrig hoppas
Sluta aldrig be
Sluta aldrig önska
Under kan ju ske" ...
Lite sisådär kanschä..
Nu, mina vänner och bekanta som sagt åt mig att ta mig i kragen. NU har jag ordnat tid hos en läkare för att diskutera den där länken mellan underben och lårben, knät alltså. Det bär mig emot för jag vet hur svårt det är att kunna gå vidare och få en magnetröntgen. Dessutom var det inte alldeles lätt att få en snabb tid överhuvudtaget, hade det inte varit för att jag var lite envis och vresig (absolut inte otrevlig) hade jag fått vänta till i början på april. Det har ju en annan fotbollsgalning varken tid eller tålamod till.
Blir förhoppningsvis lite plugga av idag (svårt att veta vad nästa steg är bara), möte med fotbollssektionen ikväll och eventuellt en sväng till Vallen för att se KVBS segra.
Tajm att kila, det ljusnar utanför fönstret. Hoppas på lite sol idag!
Blir förhoppningsvis lite plugga av idag (svårt att veta vad nästa steg är bara), möte med fotbollssektionen ikväll och eventuellt en sväng till Vallen för att se KVBS segra.
Tajm att kila, det ljusnar utanför fönstret. Hoppas på lite sol idag!
