Me, Myself and I...

Solen har nu strålat i dagarna två. Kämpat med att avvisa den riktiga vintern som Kung Bore har på ingång. Efter hans fjuttiga försök till vinterlandskap häromdagen får han se sig besegra för det verkar som om det fina vädret är här för att stanna, åtminstone veckan ut. I och med det fina vädret fortsätter också vardagslyxen som vi lagt till med och det är jag så glad för. Dessa ooh så nödvändiga och viktiga påhitt som bryter den annars så gråa, trista vardagen med alla dess rutiner och måsten. De fyller en med extra kraft och energi och man får en chans att ladda batterierna till alla tokiga funderingar och skratt.

Trots solens värmande strålar om dagarna klagar jag just nu friskt över de fjuttiga minusgraderna vi har om morgnarna. Jag hackar tänder, huttrar, fryser och skulle mer än gärna placera ändan i ett varmt bad titt som tätt för att på så vis tina min frusna, klena kropp. I och med detta inser jag att man glömmer väldigt fort och jag måste erkänna att jag har lite svårt att minnas den kyla som var i vintras. Den isande, bitande kylan på 25-30 minusgrader som jag vackert tvingades traska till jobbet i då bilen strejkade. Den fruktansvärda kylan som fick hela mig att se ut som en vandrande frostig snöboll. Bilen är för övrigt äntligen såld, vilket betyder att jag troligtvis måste vandra till jobbet även denna vinter. Hejja, hejja, här vankas vardagsmotion.

Det varnas förresten för en minst lika snörik och kall vinter även detta år. Hujedamej! Hur ska man orka genomlida ytterligare en sådan vinter? Jag är trött på den innan den ens börjat och funderar starkt på att bosätta mig utomlands eller gå i ide, Dra täcket över huvudet och stanna där tills det blir vår igen. Varför finns där ingen måtta? Vart tog lagom är bäst vägen? Det vore på sin plats att arrangera en match mellan Ra och Bore, det märker jag det.

Hursom är den typen av kyla inte här, ännu. Tillsammans med härliga vänner spenderades både gårdagen och dagen idag ute i solen med picknick. Gårdagen på Gatstuberg och dagen idag vid Fågeltornet, insupandes den sista riktigt starka solen. Fräknarna på näsan är sen länge på bortgång och det märks tydligt att kroppen är inställd på vintervila. Dagar som dessa måste därför tas tillvara på vilket jag tycker vi gjort med råge. Flera sådana dagar mina vänner.

Ojust det. Har under kvällen genomfört, eller genomlidigt, vintersäsongens första inomhusträning och jag är trött, trött, så trött. Konditionen är under all kritik och jag vete katten vart jag hade fötterna ikväll vilket betyder att det nu bara kan bli bättre..

Bingen ropar, skriker och vrålar hysteriskt.
Natti natti!