Me, Myself and I...

Kan inte låta bli att fundera, vrida och vända, kasta tankar hit och dit. Vad är bäst? Vad är klokast? Vad är roligast? Vad bör jag göra och hur bör jag tänka? Vad som är roligast råder det ju iof ingen som helst tvekan om. Men alla andra funderingar hoppar upp och ner, fram och tillbaka och irriterar mig mest hela tiden. Hur ska jag göra? Ösa gärnet, testa och våga. Eller backa, avvakta och fega ur? Fega ur är kanske fel ordval men lite så känns det även om det kanske rent utav skulle vara det smartaste alternativet? Vet att det bara är jag själv som kan avgöra det hela men just nu önskar jag att jag hade någon som satt på min axel och berättade vad som vore bäst för mig. Eller åtminstone kunde styra mig åt rätt håll. 

Det känns faktiskt ganska bra. Kroppen fungerar skapligt, bollen och jag är vänner nästan hela tiden och tänket sitter i. MEN, det där men:et retar gallfeber på mig, konditionen är inte vad den en gång varit. Jag vet att jag inte ska jämföra mig med hur jag en gång varit och orkat. Men jag kan bara inte låta bli, det går inte. Har jag en gång varit snabb och orkat mycket ska jag fanimej bli lika snabb och orka lika mycket igen. Ge mig tålamodet att orka jobba mig tillbaka! Tänk om man kunde knäppa med fingret och vips så hade man smidigare löparben och kondition utan dess like. En sak är i alla fall säker; man blir inte snabb och smidig av styrketräning!

Kämpa kämpa men hur göra?

Ska försöka kasta tankarna åt sidan ett tag och ägna de små där uppe i skallen åt film istället.
Lättare sagt än gjort gissar jag..

So long o over and out

Ps: Ingen höjdpunkt idag...